Torsdagskvällen spenderades på vår kära lott ute på Tunby. Helt underbart att se hur tacksamt allt växer trots att den stackars jordplätten har blivit minst sagt försummad. Dock så är det inte bara potatisen, löken och betorna som växer utan även tistlarna, gräset och allt annat otyg. Mitt mål för kvällen var bland annat att rädda grönkålen. Då den knappt gick att hitta bland all annan grönska insåg jag att slaget på den delen av lotten för tillfället var förlorat. Därför retirerade jag tillsammans med grönkålen till den finare delen av lotten. Där står plantorna nu och samlar kraft. Håll tummarna för att de tar sig där! Slaget må vara förlorat men kriget är långt ifrån över.
/Anna